SÄR SKRIVNINGAR

Ett ibland roligt och underhållande men oftare ack så irriterande fenomen.

Vi har väl alla stött på vår beskärda del och även läst sajterna och, t o m, böckerna (!) som finns i ämnet.

Och ändå fortsätter det. Flera gånger om dagen möts jag av särskrivningar, felstavningar, syftningsfel etc etc. Är det verkligen så illa ställt med svenskakunskaperna bland svenska folket??? Man kan inte ens lita på journalisterna! Är inte dom utbildade?

I flera år stod det en så kallad "gatupratare" (en sån där skylt som exempelvis butiker ställer ut på trottoaren) utanför en butik på St Eriksgatan med budskapet: "Vattenskadade telefoner på 1 timme". Som om det vore så märkvärdigt! Det tog servitrisen max 1 sekund att spilla ut en öl över min mobil, så var det klart! Och inte med något så billigt som vatten, utan det flytande guldet!!

För att inte tala om alla som säger " än mig" när det ska vara "än jag". Ska det vara så svårt?

Hör dom inte hur dumt det låter??? Själv får jag skavsår i öronen.

En annan sak:

Är det bara jag som faktiskt har svårt att begripa stackato-sms? Det finns ju så många olika tolkningar som är fullkomligt rimliga när man bara staplar orden efter varandra (hur man nu kan stapla ord, eller vad det än månde vara, efter varandra, det torde ju vara på varandra om det ska bli en stapel... och då får vi börja läsa nerifrån och upp...).

Ett nyligen inträffat exempel:

Fick sms från min vän vid 2-tiden en lördag(s)natt:

"Jobbar Ni?"

??? När jag läser detta dagen efter så funderar jag länge på vad hon menar. På riktigt. Jag förstod inte!

Nä jag jobbar inte natt. Aldrig. Jag sover. Eller festar. Eller något annat kanske, men, jag jobbar definitivt inte. Så jag sms:ade henne och frågar vad hon menade. Hon tycker, mycket uppenbart, att jag är jobbig. Till slut får jag förklaringen:

"Jamen, fattar du inte? Jag jobbade. Jag undrade vad ni gjorde."

Självklart! Solklart! Så här i efterhand. Med förklaring. Men innan? Nä, jag jobbar inte natt.