Stod och väntade på bussen ihop med en hel hoper andra människor. Längre bort, på förmodad lastplats, stod en pickup. Där han har rätt att stå. Kanske stod han någon halvmeter utanför. Men absolut inte så att han blockerade bussen från att svänga in på busshållsplatsen. Det var dessutom helt tomt på vägen för övrigt.Till min stora tillfredsställelse var det inte bara jag som reagerade när denne busschaufför, bara för att markera/demonstrera, ställer sig bredvid pickupen och stannar där. Herregud, hur jobbig får man vara? Vi resenärer har tider att passa. Men, han stod kvar en bra stund. Och självklart händer ingenting. Pickupföraren är ju inte ens där!
Sent omsider börjar han i snigelfart och med stor spelad möda att svänga in till hållplatsen. Sakta, sakta körde han in, fast det inte fanns något som helst hinder.
Gud så pinsam man kan vara!
Om han inte klarar det så bör han nog inte ha körkort överhuvudtaget, inte ens för en liten, liten minimoped, för med det han visade upp klarar han inte av att parkera ens en sådan pyttemaskin på en flygplats.
Och om han ska köra i sådan snigelfart så fort det finns en enda annan bil inom en kilometers avstånd så får han väl snart parkeringsböter.
Vår, min och min mans, vän Björn var en av de väntande bussresenärerna, och tur var det, för av alla dessa irriterade bussresenärer är det ingen som säger något till busschauffören, mer än han, Björn alltså. Han talar om för busschauffören att: Det där var väl en helt onödig demonstration av dig.
Busschauffören grymtade lite.
Om vi svenskar inte var så rädda för att säga till när något är fel så kanske det blev mindre fel så småningom...
Så, höj er röster! Säg ifrån! (när det är berättigat)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar